pap

Alexanderparakiten är en intelligent fågel och behöver därför mycket stimulering för att må bra i hemmiljon. Av den orsaken har jag tillförsett min favorit med ett klätterträd, en ring, speglar och olika leksaker att tugga i som hundtuggben, grenar och rep.
puss2
alex1
Mycket tid ägnar min unga papegoja åt lek då den tränar in vuxnas beteenden. Vid spegeln lär sig Alex uppvaktningsbeteendet. Han böjer sig ner och nickar på huvudet, skramlar och pussar på sin spegelbild och gör upprepade uppstötande rörelser.

Alex är vingklippt för att vingklippning är bra av flera anledningar. Fågeln löper mindre risk att flyga iväg och kan lättare tämjas och tränas. Mycket av det kroppsspråk som används i det vilda visar papegojan naturligtvis också i buren.

En ensam papegoja blir tam snabbare, låter sig kelas och till och med uppvaktar sin ägare. Den har starkt kontakt- och socialbehov, vilka driver fågeln att härma människan. Tack vare sin stora, kraftiga och rörliga tunga klarar Alexanderparakiten av att framställa ljud av samma typ som människors tal. Papegojorna kan lära sig att imitera läten hela livet. Men om man har flera papegojor bryr de sig mer om varandra än om att imitera folk.

Oftast demonstrerar Alexanderparakiten sina komfortbeteenden. Begreppet komfortbeteende inkluderar allt som är sammankopplat med den kroppsvård papegojor ägnar sig åt, t ex putsning, näbb- och fotvård m m.
rensn
burra
En ständig skötsel tillägnar Alexanderparakiten åt sin fjäderdräkt, för att fjädrarna inte skall nötas eller falla av i förtid. Efter varje putsningsfas ordnar fågeln fjädrarna på nytt, då burras de raskt upp och efter en snabb ruskning läggs de åter slätt intill kroppen. Huvudets fjädrar håller papegojan rena genom att klia sig.
gnid
klorvard
För att rengöra näbben från foderrester gnider Alexanderparakiten övernäbben mot ett hårt underlag, oftast mot en sittpinne eller en gren. Varje näbbsida putsas omväxlande flera gånger. Vidhäftande på foten smuts tar papegojan bort med näbbens och tungans hjälp.
gaspa
stracka
Till komfortbeteendet räknar man även rörelser som har samband med ämnesomsättning, framför allt blodets syresättning. Den här typen av komfortbeteendet representeras av gäspningar och sträckningar på benen och vingarna efter vilopauser.
bada
duscha
Alexanderparakiten tycker om att duscha och med uppburrade fjädrar, utbredda vingar och spetsade stjärtfjädrar vänder den på sig för att bli våt på kroppens alla delar. När Alexanderparakiten badar i skålen, blöter den först ner ena foten i vatten, därefter den andra. Den doppar näbben, nyser och ruskar på huvudet och sedan fuktar halsen och främre delen av kroppen.
skalbad1
skalbad2
Alexanderparakiten har en djupt rotad inre drift att så länge som möjligt dölja för sin omgivning eventuella tecken på sjukdom eller svaghet. Tyvärr framkallar detta beteende ofta en falsk trygghet hos djurägaren, och man tror att papegojan är frisk och kry. Först när papegojan är så svag att den sitter kraftigt uppburrad, eller t o m på golvet, så upptäcker ägaren att något är fel. I detta läge har sjukdomen oftast gått så långt att ingen medicin kan hjälpa.

linje