inlar

Medfödda beteenden hos Alexanderparakiten är programmerade av gener och skiljer sig från de inlärda, som tillkommer under livet. taleDe inlärda beteendena gör möjlig en snabb växling av reaktionsmönster och en bättre omställning till en förändrad omgivning. Det finns åtskilliga typer av inlärning, bl.a. klassisk betingning, motorisk inlärning och inlärning genom insikt.

En form av inlärning, som mycket tidigt uppkommer i fågelns liv, kallas för prägling. Vid präglingen lär sig ugarna en nyckelretning, som sedan framkallar en efterföljningsreaktion. Efteråt förekommer sexuell prägling, som leder till att fågeln kommer att känna dragning till individer av den egna arten.

lekaSom motpol till präglingen står inlärningen genom försök och misslyckande (trial and error). Den här inlärningen börjar senare, när papegojan lär sig att flyga, urskilja vilka situationer den bör undfly och söka födan, däribland undvika födoämnen som smakar illa eller är oätliga.

Vid den tidpunkt då unga papegojor själva börjar söka efter mat använder de även associativ inlärning. Den associativa inlärningen grundar sig på både betingade reflexer och inlärningen genom försök och misstag, och sker på följande sätt. När papegojan händelsevis upptäcker att någon frukt smakar gott, letar de efter flera. Inom kort uppstår en association mellan fruktens utseende och smaksensationen.

Latent inlärning förekommer utan att Alexanderparakiten får någon märkbar belöning. Samtidigt som papegojan rör sig i sin omgivning, lär den sig olika enskildheter i sin miljö. Senare kan fågeln ha nytta av sina kunskaper. Papegojans naturliga nyfikenhet är till nytta i samband med den latenta inlärningen.

alex med skedenDen enklaste typen av inlärning är avvänjning. Fågel lär sig inte något nytt beteende, utan mister någon av sina tidigare reaktioner. Om en retning som utlöser flyktbeteendet upprepas och ständigt upplevs som ofarlig, slutar fågeln att reagera på den.

Det allra förnämaste med papegojorna är deras förmåga att lära sig genom härmning. Forskare är övertygade om att vilda papegojor enbart härmar varandra och att härmandet till och med fyller en stark social funktion. Papegojorna i fångenskap överför uppenbart sin sociala drift att härma varandra på oss människor.

Unga Alexanderparakiterna leker ofta, eftersom genom lek utvecklar de reflexer, som de kommer att behöva senare.

linje